Nu har vi kraschlandat i soffan efter slutprov i affärskunskap och ledarskap, träning på bruks, lillaA skjutsades till en kompis för lite grabbhäng och sova över, och lite matlagning. Jag älskar fredagar! En hel helg framför mig utan att jag ens ska tänka på skolarbete. Lovely!

Idag åkte vi till bruks igen för träning. Det var en liten skillnad från igår, plan var täckt av lite snö delvis. Det störde både Bozz och Winnie till en början. Tempot i övrigt var också lite mer dämpat än igår. Ingen atombomb idag alltså!

  Rutan, helt ok fart även om det inte var som igår. ( Usel bildkvalitet, jag vet...)

  Apportering, samma lika här, inte samma fart som igår. Vi har lite tugg, det blir ett vinterprojekt att jobba med.

  ( lika usel bildkvalitet här. Please Santa, en ny kamera i julklapp??)

Bästa bollen!!

Är nöjd med dagens träning, trots att känslan inte är fullt ut som igår. Vi har massor att jobba med, men nu är vi lite på g igen så nu kör vi på! Målet är ju som sagt att starta minst i en trea...

Hejs svejs för nu!

... som jag hade idag när jag klev av plan vill jag alltid ha!

Idag tränade vi igenom tvåan med L och Winnie. Vi la upp träningen tävlingsmässigt och körde igenom alla moment, utan belöning var tanken. Det föll på två moment för oss, för han gjorde det såå bra att jag var tvungen att belöna!

Vi började med platsen. Visserligen bara två hundar, men vi hade lite störning från plan brevid. Här har vi fördelen att Bozz ligger med hakan i backen, så han låg och tittade på mig och tog det lugnt ett tag... När vi gick tillbaka tittade han och Winnie på varandra och svansarna gick. Kärlek?

Fria följet går bättre och bättre. Sneda sättanden har vi, men han hade en finfin attityd idag, och det kändes som att han var med. Större delen iallafall... Sedan att han släpper emellanåt, det vet jag. Men vi jobbar på det, och felet är mitt. Det är jag som släppt igenom att han släppt. Mycket släppt är det, men det blir bättre, känns det som. Ingen belöning här, utan vi körde på direkt med läggande under gång. Det kändes bra, och det var inga konstigheter med det.

Inkallningen var som vanligt, 180 in, och här måste jag tänka på ingången. Han har tendens att slå i, och med den farten och den tyngden så är den halvbra att ha... Utåt tänk får vi jobba med igen vid igången! Farten är galen som den är.

Sedan var det dags för rutan. Jag måste faktiskt vara försiktig i att förbereda han för rutan i transporten. Så glad som han var i dag var han redan halvägs in i rutan när jag sa att nu ska vi göra rutan, galenpanna! In igen, väntade på kommendering, jag känner hur han rycker brevid mig för han vill iväg.  Jag säger rutan, han springer med sån fart att jag trodde att han skulle landa i diket bakom! Jag drämmer i med ett STÅ, och han tvärstannar och väntar. Här sa jag åt L att nu måste jag belöna han, för det var för jäkla snyggt! Min gosekille...

Apporteringen var det inga konstigheter med, full fart ut, bra gripande, full fart in! Även här kan man slipa till ingången, fullt medveten om det.

Nästa moment var hoppet, han var riktigt taggad även här, och han gjorde det så bra att även här var jag tvungen att frångå tanken med att inte belöna. Duktiga hund!

Sista momentet är ju fjärren. Han har varit klockren på tvåans fjärr. Sedan hade vi en kort period då han i första skiftet behövde ha två kommandon till sitt? Det har varit borta nu efter vår träningsuppehåll, high five på den! Helt ok skiften, trots att han spanade in snyggWinnie samtidigt. Inga supersnabba skiften, men inte heller snigelstuk. Helt ok för en bastant herre som Bozz.

Summan av dagens träning är att jag är mer än nöjd! Hans attityd var så härlig idag, idag var vi lätt i samma bubbla. Ibland händer det att vi trippar runt i varsin, men nu det senaste gångerna har det verkligen känts att det är VI. Den känslan är så jäkla häftig att man nästan blir speedad efteråt! Han hade finfin uthållighet trots nästan utebliven belöning, och transpoterna mellan momenten var bra. Nu är det soffhäng som gäller tills det är dags att masa sig ut i regnet. Skit att ha hund när det regnar ute? Inte ett dugg. Inte när man har en hund som vår!

En trött galenpanna sover djuuupt efter ett superbra träningspass....

Nu har jag bestämt mig för att börja blogga igen. Varför det kan man ju undra. Jo, jag har satt upp nya mål med vår träning, behöver vara någorlunda strukturerad inför målen, och har tänkt mig bloggen som en " öppen träningsdagbok". Med lite tur kan jag få lite feedback på vår träning, samt så är jag öppen för tips och förslag för förbättringar!

Vi har haft en liten dipp i träningen, motivationen försvann och Bozz konstaterade artros var en stor del till det. Men med pepp av våra fina träningskompisar och min pågående instruktörsutbildning har vi fått tillbaka glädjen, och motivationen är just nu på topp! Glädje är ett ledord för mig i hundträning. Det driver mig framåt, det får Bozz att samarbeta med mig på plan. Efter vår förmåga då. Och med handen på hjärtat, det goda som finns i min vänsterficka och nya (dyyyra) bollen. Det finns en jäkla massa sätt att träna hund, och jag ser inte vårt sätt som det enda, men det passar oss. Jag lägger ingen värdering i hur andra väljer att träna sin hund, bara man själv är trygg i det man gör så är det bara att köra på! Jag är intresserad av hundträning, tittar gärna hur andra gör, diskuterar gärna träning, och plockar sedan ut nya tankar och idéer som fungerar för oss.

Vilka är våra mål då? Trean och lägre under nästa säsong. Förra sommaren gick bort i hotspots, denna i att motivationen försvann, så vi ligger skapligt efter i min urspungliga tidsplanering, men bättre sent än aldrig, eller? Vi tar en dag i taget och planerar träning och aktivering utefter hur Bozz mår, och hur mycket vi kan träna. För träna måste vi, både för hundens skull, och för min. När vi inte tränade så mycket städade jag, och städade... Flyttade på saker hemma, hit och dit, jag måste ju aktivera mig? Städar och flyttar på saker gör jag visserligen fortfarande, men det är inte min enda tillvaro nu, vilket jag tycker är skönt. Saker är fint, men att umgås med människor som ger en postitiv energi är så mycket bättre! Tycker jag.

Så. Välkommen till min träningsdagbok, kommentera gärna om du vill, följ oss på vår resa till trean för vi hoppas ju att kunna komma dit! Trots att sitt i grupp ger mig kalla kårar redan nu....

Hejs svejs!