Nu har jag landat ordentligt i vår tävling, och jag är faktist NÖJD. Utifrån förutsättningarna gjorde Bozz det väldans bra. Även om nåt störde honom riktigt rejält denna dag. Vi har i vilket fall som helst vårt LP2 nu, och jag är glad!

Nåväl, nu ser vi framåt och jag har tänkt en hel del på momenten i trean. Det som vi måste lägga allra mest jobb på är fjärren och vittringen. Men idag såg jag ljuset i vittringstunneln! Idag är första gången Bozz är lugn i det momentet?? Vad har hänt? Dilemmat har varit att han har haft sån hög förväntan, antagligen förväxlat vittring med apportering för han drog ut i full kajuta, kom in med första bästa pinnen, och ibland med så många som fick plats i munnen. ( Den munnen är ganska stor, så det kunde komma en väldans massa pinnar... ) Här har jag aldrig kunnat bli irriterad på han, vilket jag iof nästan aldrig blir, för här förstod han verkligen inte vad jag menade? Hur gör jag för att nå fram? Jag har krävt nu att han taggar ner, och tar det lugnt, vilket nu har resulterat i att han nästan tvekar för att gå ut till pinnarna. Men nu kopplar han på nosen, och vi är en jättebit på väg!! Hääärliga känsla! Nu är det bara resten kvar då, i detta moment!

Ge mig rätt pinne så får du korv!

Svenskt tenn, Iittala, korv, vittringspinnar och en tång. En riktig cirkusblandning med bordsdekorationer hos oss!

Plötsligt händer det!!! 

Min gosekille har fattat grejen tror jag! High five på den, och vi är på gång! ( Bildkvalitén är usel, jag vet)

  
  Nu är vi ännu ett steg närmare trean, och det känns jäkligt bra. Vi testar vittringen imorrn igen så får vi se om ¨det blir samma resultat. Om inte, så är han jäkligt söt med en massa pinnar i munnen iallafall...

Idag har vi tävlat årets första, och enda tävling, LK2 på EBK. Vi bestämde oss för nån vecka sen att testa en tävling till, jag ville ju ha LP2, och det fattades ett första pris. När jag klickat på betalning kom nästa tanke, nu måste jag ju tänka ut lite mer strukturerade träningar? Handen på hjärtat, vi har inte tränat ordentligt på lääänge.... Ännu mindre tävlat... Därav kom bloggen till, som en piska till mig själv.

Så, lite snabbuppdatering på momenten och känslan HAR varit bra. På träning. Idag var det tävling. Den känslan uteblev. Efter en natt med en sjuk A, och två tonårskillar som jag väntade in efter fest blev det inte mycket till sömn, men några koppar kaffe hjälpte till lite iallafall. Tittar ut, japp, det regnar. Fint. Tog min morgontrötta kille på en promenad, och vi piggnade till båda två. Vi åker till klubben, anmäler oss, och drar startnr 4. Det visade sig vara bra då en hund dragit sig ur, alltså fick Bozz ligga på flanken. Lite bättre känsla där igen. Tävlingsledaren ropade in oss, och Bozz sa att jag vill inte ligga plats?! Det vill du visst sa jag, och efter strul så la han sig ner. Den lilla braiga känsla jag hade, var som bortblåst. Han brukar vara supersäker på platsen, idag var känslan orolig, och han kunde liksom inte koppla av? Kan säga att det var lååååånga minutrar!

Jag kände direkt att han absolut inte var i min bubbla på FF, han körde på i sin egen. Läggandet under gång var inte heller som det brukar, och på inkallningen tänkte han till i nån sekund, ville du att jag skulle springa till dig? Ok, farten hade han, men avslutet blev en liten knätackling på matte. Tack för den! Nånstans här blev jag lätt illamående, tänkte att jösses så pinsamt! Vad håller vi på med?? Känslan var långt under skosulorna nu, och det peppade ju inte upp jycken direkt heller. Nästa moment var rutan, och den har han gjort sååå bra på träningarna, det var det enda momentet som funkade idag, 10:a på den!

Lite strul och ofokuserat i transporterna, och det var dags för apporten. Bra fart ut, slarvigt gripande, bra fart in. Här kände jag att snart är det slut... Hoppet vet jag inte riktigt hur den var, och det sista var fjärret. Dk på alla skiften, och han var inte alls fokuserad. Summa sumarum, 161p, och vi fick vårt LPII !

Alltså, känslan är så blandad idag. Är glad över vår titel, men inte över känslan. Känslan är bara tom? Jag vet att det är inte hunden det beror på, det är mig. Jag har inte sett till att vi tränat tillräckligt, vi har haft alldeles för lång frånvaro från bra träning till att bara kliva på tävlingsplan. Sedan sa en klok kvinna nåt bra till mig, du tillåter din hund en massa dumheter, för att du nog älskar han för mycket. Bullseye!! Det är så sant. Jag har svårt att bli arg eller irriterad på Bozz, så är det. Jag släpper igenom, sen blir det som det blir också. Jag vet att kräva är inte att vara elak, men jag är väl bara så till naturen? Det funkar ändå? Men, nu ska jag tänka på ett annat sätt. Han klarar av krav, han är ingen ängslig själ som trippar runt mig. Det kommer att höja oss några snäpp, hoppas jag iallafall. Om jag ska vända detta till nåt positivt, för det har jag ju bestämt mig för, så har vi ändå en ok lägsta nivå. Men den tanken kommer inte att hålla i trean. För det är ju dit jag vill!

Nu ska jag ändå vara glad över att vi kommit ett snäpp längre i mina mål, och nu ser jag framåt! Det blir nog bra det här.

KORAD TJH LPI LPII Türingens Udo, min finaste Bozz

Så var det fredag! Igen. Helt sanslöst så fort veckorna passerar? Vi har sjukstuga hemma, så nu kör vi soffmys för hela slanten med "lilla" A. Lilla Plutt...

Idag åkte vi till klubben en liten sväng på eftermiddagen. Dagens pass kan sammanfattas med FART. En glad jycke som gjorde allt med full fart framåt! Han var så söt med rutan. Full fart in, och sen var det som om han kom på sig själv när han tvärnitade i rutan, han trippade tillbaka ett steg, och minen sa, visst är jag i rutan?! Fjärren satt som ett smäck idag! Jösses, han hoppade upp i sittläge?!

Vi tränade ihop med S och Essi idag. När det var Essis tur att köra, och Bozz tur att vila, körde Bozz ändå vid sidan om. För sig själv! När S kommenderade Essi tyckte visst Bozz att han kunde köra fjärren en gång till. Han lyssnar på S han med , och hundarna gör momenten i stereo. Det är inte lätt att hålla sig för skratt! Alltså, den killen med smör på...  

Finns det nåt , förutom killarna, som ger mig glädje så är det den här galenpannan!  Precis varje dag!

Nu tar vi sista svängen för idag, sen blir det fortsatt soffmys och en lååång sovmorgon imorrn...

Hejs svejs för nu!

Så var det fredag! Igen. Helt sanslöst så fort veckorna passerar? Vi har sjukstuga hemma, så nu kör vi soffmys för hela slanten med "lilla" A. Lilla Plutt...

Idag åkte vi till klubben en liten sväng på eftermiddagen. Dagens pass kan sammanfattas med FART. En glad jycke som gjorde allt med full fart framåt! Han var så söt med rutan. Full fart in, och sen var det som om han kom på sig själv när han tvärnitade i rutan, han trippade tillbaka ett steg, och minen sa, visst är jag i rutan?! Fjärren satt som ett smäck idag! Jösses, han hoppade upp i sittläge?!

Vi tränade ihop med S och Essi idag. När det var Essis tur att köra, och Bozz tur att vila, körde Bozz ändå vid sidan om. För sig själv! När S kommenderade Essi tyckte visst Bozz att han kunde köra fjärren en gång till. Han lyssnar på S han med , och hundarna gör momenten i stereo. Det är inte lätt att hålla sig för skratt! Alltså, den killen med smör på...  

Finns det nåt , förutom killarna, som ger mig glädje så är det den här galenpannan!  Precis varje dag!

Nu tar vi sista svängen för idag, sen blir det fortsatt soffmys och en lååång sovmorgon imorrn...

Hejs svejs för nu!

Nu har hösten visat sig från sin mindre bra sida. Det fick vi känningar av på en gång. När det regnade småspik och vindarna var riktigt kalla blev Bozz påverkad av det. Och jag med för den delen, vi blev sympatistela båda två? Men efter lite vila är vi på banan igen. Det har inte hänt så mycket alls faktiskt. Vi har tagit det lite lugnt, tagit hand om lilla A som är lite krasslig, och flyttat på saker. Det är ju ett annat intresse jag har förutom att träna med Bozz. Jag gillar fina saker, och flyttar runt på dem emellanåt. Sån är jag.

En trötter som håller på att somna... Yes, han får sova i vår säng. Om du frågar mig. Om du frågar Husse kanske han skulle svara annorlunda. Men Husse är smart, han låter jycken ligga där, och alla är nöjda och glada...Eller två tredjedelar iallafall.

Well hello! Allt klär en skönhet! Vi kör blått i höstrusket, och jycken håller sig torr och varm.

Nya växter har flyttat in. Denna blomma är så skir att den knappt syns, Sophora. Pytteblad, och hoppas den överlever hos mig. Har ju inga supergröna fingrar direkt.

Det bästa med hösten är alla ljus!

Imorrn får vi se hur vädret blir, vi skulle behöva komma ut och träna lite. Så lagom varmt och sol önskar vi imorrn!

Hejs svejs för nu!

Måndag. Jag är trött, men väldigt nöjd efter en händelserik helg. Vi har haft en pephelg för instruktörer och medhjälpare på vår klubb med Eva Bodfäldt som gäst och inspiratör. Vilken otroligt inspirerande människa! Många bra tankar har väckts, nya ideer, främst kring belöningar. Vi ska arbeta mer kring ordförståelse, variera belöningar och länka belöningar. Vi hade en jättetrevlig middag på lördagkväll med supergod mat, det var verkligen såå gott! Och vem visste att vi har såna sångtalanger på vår klubb? Inte jag! Fniss...

Jaha, dagens träning då? Nja. Den var inte fullt lika inspirerande som helgen... Ofokuserat, slarvigt och allmänt sådär. Jag har ju bestämt mig för att alltid hitta nåt bra, så det får väl bli fjärren och apporteringen idag då. Hallå bästa känslan, vart tog du vägen? Och vad fick dig att försvinna? Upp som en sol, ner som en pannkaka? Det var vi idag. En bidragande orsak kan vara min egna känsla med, i och för sig. Trött efter helgen, ryggont och inte den superkäcka matten alls idag. Yes, nu känner jag själv hur jag letar ursäkter och försöker rädda min gosekille igen. Men så var det idag iallafall.

Känner att det är dags att sätta sig och träningsplanera också. Blir lite hippt som happt annars. Som idag. Så. Nya tag är det som gäller! Med en klar struktur på vad det är vi ska göra, då kommer det att bli mycket bättre. Eller hur Bozz?

Eva Bodfäldts " Kontaktkontraktet "  Vilken otroligt inspirerande och engagerad människa hon är!

Nu har vi kraschlandat i soffan efter slutprov i affärskunskap och ledarskap, träning på bruks, lillaA skjutsades till en kompis för lite grabbhäng och sova över, och lite matlagning. Jag älskar fredagar! En hel helg framför mig utan att jag ens ska tänka på skolarbete. Lovely!

Idag åkte vi till bruks igen för träning. Det var en liten skillnad från igår, plan var täckt av lite snö delvis. Det störde både Bozz och Winnie till en början. Tempot i övrigt var också lite mer dämpat än igår. Ingen atombomb idag alltså!

  Rutan, helt ok fart även om det inte var som igår. ( Usel bildkvalitet, jag vet...)

  Apportering, samma lika här, inte samma fart som igår. Vi har lite tugg, det blir ett vinterprojekt att jobba med.

  ( lika usel bildkvalitet här. Please Santa, en ny kamera i julklapp??)

Bästa bollen!!

Är nöjd med dagens träning, trots att känslan inte är fullt ut som igår. Vi har massor att jobba med, men nu är vi lite på g igen så nu kör vi på! Målet är ju som sagt att starta minst i en trea...

Hejs svejs för nu!

... som jag hade idag när jag klev av plan vill jag alltid ha!

Idag tränade vi igenom tvåan med L och Winnie. Vi la upp träningen tävlingsmässigt och körde igenom alla moment, utan belöning var tanken. Det föll på två moment för oss, för han gjorde det såå bra att jag var tvungen att belöna!

Vi började med platsen. Visserligen bara två hundar, men vi hade lite störning från plan brevid. Här har vi fördelen att Bozz ligger med hakan i backen, så han låg och tittade på mig och tog det lugnt ett tag... När vi gick tillbaka tittade han och Winnie på varandra och svansarna gick. Kärlek?

Fria följet går bättre och bättre. Sneda sättanden har vi, men han hade en finfin attityd idag, och det kändes som att han var med. Större delen iallafall... Sedan att han släpper emellanåt, det vet jag. Men vi jobbar på det, och felet är mitt. Det är jag som släppt igenom att han släppt. Mycket släppt är det, men det blir bättre, känns det som. Ingen belöning här, utan vi körde på direkt med läggande under gång. Det kändes bra, och det var inga konstigheter med det.

Inkallningen var som vanligt, 180 in, och här måste jag tänka på ingången. Han har tendens att slå i, och med den farten och den tyngden så är den halvbra att ha... Utåt tänk får vi jobba med igen vid igången! Farten är galen som den är.

Sedan var det dags för rutan. Jag måste faktiskt vara försiktig i att förbereda han för rutan i transporten. Så glad som han var i dag var han redan halvägs in i rutan när jag sa att nu ska vi göra rutan, galenpanna! In igen, väntade på kommendering, jag känner hur han rycker brevid mig för han vill iväg.  Jag säger rutan, han springer med sån fart att jag trodde att han skulle landa i diket bakom! Jag drämmer i med ett STÅ, och han tvärstannar och väntar. Här sa jag åt L att nu måste jag belöna han, för det var för jäkla snyggt! Min gosekille...

Apporteringen var det inga konstigheter med, full fart ut, bra gripande, full fart in! Även här kan man slipa till ingången, fullt medveten om det.

Nästa moment var hoppet, han var riktigt taggad även här, och han gjorde det så bra att även här var jag tvungen att frångå tanken med att inte belöna. Duktiga hund!

Sista momentet är ju fjärren. Han har varit klockren på tvåans fjärr. Sedan hade vi en kort period då han i första skiftet behövde ha två kommandon till sitt? Det har varit borta nu efter vår träningsuppehåll, high five på den! Helt ok skiften, trots att han spanade in snyggWinnie samtidigt. Inga supersnabba skiften, men inte heller snigelstuk. Helt ok för en bastant herre som Bozz.

Summan av dagens träning är att jag är mer än nöjd! Hans attityd var så härlig idag, idag var vi lätt i samma bubbla. Ibland händer det att vi trippar runt i varsin, men nu det senaste gångerna har det verkligen känts att det är VI. Den känslan är så jäkla häftig att man nästan blir speedad efteråt! Han hade finfin uthållighet trots nästan utebliven belöning, och transpoterna mellan momenten var bra. Nu är det soffhäng som gäller tills det är dags att masa sig ut i regnet. Skit att ha hund när det regnar ute? Inte ett dugg. Inte när man har en hund som vår!

En trött galenpanna sover djuuupt efter ett superbra träningspass....